Varning för uppsats: Det beror väl lite på i vilket sammanhang och i vilken skala. Jag ser en koppling till frågan om vad som får eller inte får kosta pengar och hur produktion organiseras.

Hydroponisk odling för att kunna odla i lägenhet och året runt, absolut, kul grej, skulle gärna experimentera med det. Krukodling förfrämligar alltid plantan från väven av liv som finns i Jorden, med risk för att låta som en mystiker.

Hydroponisk odling för automatiserad lyxkommunism? Visst, men jag tror frilandsodling ändå ger en bättre kvalitet på råvarorna. Om inte annat så kan ju ekologiskt lantbruk ge något tillbaka till landskapet. (Vi tillhör landet, landet tillhör inte oss) Det går säkert att ge växter exakt de förutsättningar de behöver för att få en bra produkt, men råvarorna förtjänar att vara mer än en produkt. Men kan hydroponisk odling möjliggöra att mindre tid läggs på produktion till förmån för fritid (som kan ägnas åt bland annat frilandsodling) så är det ju bara positivt.

Vad innebär hydroponisk odling under kapitalismen, vilka alternativkostnader finns och vilka konsekvenser får bytet av odlingssätt? Jag tror att den främsta fördelen är ett minskat behov av arbetskraft och expertis. Odlingen kan ske på löpande band och kräver inte en dyr och kunnig bonde. Den arbetskraft som behövs kan vara utbytbar. Maten blir över tid billigare och det konkurrerar ut delar av konventionell odling. Den odling som ersätts är dock, antagligen, industriell, monokulturell odling med kommersiellt utsäde. Det är oavsett en odlingsform som dödar jorden. Just Pekkas tomater har en historia där grundaren blev typ utkonkurrerad och företaget i sig har jag för mig just nu håller på att ställa om från att främst odla tomater till att främst sälja sin produktionsteknologi.

Arbetskraften som byts ut är i stor utsträckning migrantarbetare ur ett prekärt och rörligt industriproletariat. Storbönder kan troligtvis skifta sin produktion i viss mån och småbönder är oavsett vilket mer eller mindre volontärarbetande mångsysslare. Så egentligen förlorar ingen på en övergång till hydroponisk odling i sig. Förlusten består i en fragmenterad och oorganiserad arbetarklass. (Ur det perspektivet är det som händer i Skåne nu sjukt intressant! Har du inte gått med i SAC än, gör det!)

Jag håller just nu på att fundera på varför maten tillåts vara så billig som den är (vi lägger över tid allt mindre del av vår inkomst på mat). Jag tror det har att göra med prissättningsmekanismer, där det spelar stor roll att stora lantbruk/företag kan producera mycket och billigt, men också att andra sektorer kan sätta sina priser och att konsumenter i stor skala därmed inte har råd att köpa lokalt och småskaligt producerad mat med bättre kvalitet.

Hydroponisk odling kan väl definitivt också ha sin plats i en rörelse för att återta makten över maten, om det görs lokalt och kooperativt. Open source hård- och mjukvara, replikerbara DIY-lösningar och grannskapsväxthus med automatiserade och integrerade system för t.ex. fisk-, djurhållning och växtodling. Jag började typ intressera mig för odling p.g.a. aquaponics - och sen var det till slut ändå mer lättillgängligt att odla i pallkrage. Slutligen kanske hydroponics kanske kan va en bra inkörsport för fler att engagera sig i att ta tillbaka makten över maten. All the power to all the People isf ;)

Mycket bra och läsvärt! Det går inte att besegra mästaren med mästarens verktyg.

Jag har fastnat för inramningen Buen Vivir som en beskrivning av vad jag är för i kamratskap med dem som delar kompatibla målsättningar. Goda liv i gemenskap, i balans med andra individer och ekosystems behov. De nya kommunikationsverktygen bör utifrån denna målsättning gynna goda liv, skapa meningsfulla utbyten och givande dialog. Det kanske behövs verktyg som inte tillåter oss att vara så online, men som ger oss det utbyte och den återkoppling vi eftersträvar, utan att hålla oss kvar på plattformarna.

En tanke jag haft någon gång är om det skulle vara möjligt att göra tvärtom och ägna sig åt något slags accelerationism och strategiskt kämpa emot Big-tech plattformarna genom sabotage. Istället för en armé av "goda nätkrigare" kanske det behövs en armé av tröttsamt lökiga ordvitsbotar.

Något slags producent/konsument kooperativ genom Liberapay hade varit en spännande lösning. Jag hade gärna lagt en slant till att stötta en lokal punkscen på så sätt. Det kanske skulle gå att få till på nått vis. Ah det finns så mycket som skulle kunna organiseras om en hade tid och inte behövde löneslava.

Jag håller på och bygger skogsträdgård. Weiss bok på ämnet är fantastisk. https://xn--skogstrdgrden-hfbr.xn--stjrnsund-x2a.nu/bockerna-och-spelet/

Om man inte tar semester slipper man flygskam

Ja, Kollektivt CSA är jättespännande. Jag skulle gärna vara involverad i något sådant. Helst hade jag gjort något där folk kunde jobba sig till andelar genom att va med i arbetet som alternativ till att köpa sig till andelar. På så sätt behöver det inte bli lika mycket av en klassfråga. Hoppas hitta folk lokalt som är pepp på nått sånt speciellt eftersom det skulle va ett engagemang som inte äter tid jag redan lägger på odlandet.

Individuellt CSA i sig kan va svårt. Vet några som lagt ner bl.a. eftersom de inte kunnat leverera den andel de tänkt sig. Samtidigt som kunderna verkat vara nöjda. Kollektivt CSA skulle ju kunna lösa detta bättre.

Jag har också varit med i några tillsammansodlingar, mest seriös var den med grannarna det var dock lite svårt att kombinera med familjelivet. Jag tror det vore möjligt att planera på ett sånt sätt så att barnfamiljer kan delta t.ex. genom att laga mat kollektivt och tänka in aktivitet och risker som vägar och vatten i närheten.

Matvärnsrörelsen är himla spännande också.

https://undertallarna.se/

"Det offentliga" är ju i det här fallet staten, ett instrument för att cementera den härskande klassens intressen på vulgärmarxistiska. Jag skulle hellre se en socialiserad produktion där elnätet ägs kooperativt av producenter och konsumenter än ett förstatligande. Kraftvärn är ett försök att socialisera produktion utanför stat och marknad. Främst p.g.a. hur utsatt staten är för lobbyism och otillbörlig påverkan från organiserade kapitalägarintressen.

Grovt förklarat har jag förstått att i ett kvarter, ett bostadsområde eller en by går det att bygga lokala nät innanför mätaren. Den produktion och konsumtion som inte passerar mätaren leder inte heller till några nätavgifter och vissa avgifter blir istället gemensamma. Väldigt förenklat tror jag man kan säga att ju längre bort från sig en grupp lyckas flytta mätaren desto mindre del av kakan får elbolaget och desto större del av kostnaderna får en lösa själv (men utan tillläggsavgift till elbolaget).

intressant! Funderar på om det vore ett alternativ i linje med att microblogga enligt Posse på t.ex. en writefreely-blog och posta automatiskt till plattformar där en vill finnas med. Jag använder dock i praktiken bara Mastodon och Lemmy aktivt och Facebook sparsamt och i jobbet.

För sociala rörelser som upplever ett behov av att synas i flera forum borde detta vara ett bra alternativ!

Härligt med så god uppslutning. Känns ovanligt att polisen är de som går ut med största siffrorna på antal deltagare :)

Sköna karaktärer, men kunde va lite mycket USA ibland. Hade funkat med en brittisk variant. Eller en Fransk, men då hade strejk-arket sett väldigt annorlunda ut!

Mycket intressant fråga! Känns stor. Det är nog nått jag borde kolla med någon sakkunnig på just detta. I Sollefteå pågår mycket arbete kring att säkra Niplandskapet som är utsatt för ras. Mycket handlar om rätt vegetation och rätt mängd vegetation om jag förstått det rätt.

Du och jag @[email protected] har ju diskuterat den här frågan lite fram och tillbaka. Det verkar det finnas stora problem med kunskapsunderlaget i den allmänna debatten där det finns en allmän bild av hur elnätet fungerar som inte motsvaras av verkligheten. Jag har viss förståelse för behovet av reservkraft för frekvensreglering.

På ett sätt kan jag tänka att det finns ett fungerande elnät idag men det har växtvärk. Hushållen lider av bitvis höga elkostnader. Industrin kräver billigare el och sen finns det sektorer som behöver elektrifieras. Hushållen skulle behöva mer morot för att ha råd att energieffektivisera. Vi skulle t.ex. i vårt hus kunna halvera vår energiförbrukning med rätt åtgärder och då finns det fortfarande många andra hus som helt värms upp med direktverkande el. Industrins behov av billig el för tillväxt är jag kritisk mot eftersom tillväxt också innebär högre utsläpp av växthusgaser. Frikopplad tillväxt verkar i.a.f. än så länge vara en myt. Behovet av elektrifiering däremot ser jag som den mest kritiska faktorn, framförallt inom tung industri. Där uppstår ett ökande behov av el för att kunna gå ifrån fossila bränslen och där finns behov av socialt och ekologiskt nyttig produktion. Stål behövs för att kunna bygga bostäder, järnväg, sjukvårdsutrustning m.m.

Vindkraft verkar vara det billigaste sättet att snabbt öka kapaciteten till energiproduktion och då, om jag förstår dig rätt, uppstår ett lika stort behov av att kunna producera kraft för frekvensreglering. Det här skulle antingen kunna lösas genom att producera mer kraft eller lagra överskottet. Kärnkraft skulle kunna vara ett sådant alternativ, kärnkraft finns och står för en stor del av elproduktionen i Sverige. Kärnkraft är därför lätt att peka på som en lösning. Problemet där är att det kanske inte är en lösning, i alla fall inte så som en allmänt tänker sig att kärnkraftsinvesteringar ska ske.

Där uppstår några problem. Har jag förstått det rätt handlar det främst om tiden det tar att bygga ett kärnkraftverk och svårigheten att alls ro i land ett projekt. Det saknas investerare som är villiga att ta den risken. Staten verkar inte heller villig att gå in och ta de stora lån som skulle krävas för att finansiera ett bygge av ett kärnkraftverk. Då saknas aktörer som har kapacitet och vilja att bygga de här kraftverken. Små Modulära kraftverk verkar vid närmare granskning inte heller vara en gångbar lösning. Hur skulle ny reglerkraft praktiskt kunna byggas. Olja, kol och fossilgas är uteslutna. Kärnkraft verkar inte realistiskt.

Då återstår väl energilager som ett alternativ? Stora batteriparker, vatten som pumpas upp för att lagra rörelseenergi, lagring i värme? Eller att bygga en enorm överkapacitet i vindkraft som används för att elda för kråkorna när den inte behövs?

Samförsörjningsgruppen i Edsele hade modellen att du deltar så mycket du vill, och har du deltagit vid nått tillfälle (och är på plats för att hämta ut din andel av skörden) får du en andel oavsett hur mycket du deltagit. Alla deltagare fick ut en årsförbrukning potatis. Min och grannarnas tillsammansodling fick utsäde av Solist (som jag gått ifrån av kulinariska skäl ;) Och det blev potatis över. Snacka om stor utdelning för liten insats. Dock möjliggjordes detta av Ådalens fantastiska jordar och att nån bidrog med en dieseldriven traktor.

Kanske blir pärvärn även i Näsåker i sommar :)

Det känns som en vettig grundinställning/utgångspunkt för en strategi!

Tack för delning! Har tänkt på Geijer och att det vore kul att snacka med honom i framtida inlägg. Preppa tillsammans verkar vara aktiva på Instagram.

Grymt kul idé! Kan kolla om jag kan föra fram frågan

Det verkar svårt att hitta sändtagare som klarar både 155mhz + 446mhz, förutom då det potentiellt olagliga alternativet att köpa en Baofeng-radio och programmera in frekvenserna själv?

Det här är väldigt coolt. ESP32, meshtastic och LORA: https://www.youtube.com/watch?v=40llxjrIG3w

Undrar bara hur det skulle kunna användas i vardagen!? Skulle vilja ha en server för jordkällare och ett framtida hönshus. Det kanske vore ett bra case för daglig användning?

Ja, lyssnade på det. Det var bra. Borde lyssna igen :D

Har du tittat på https://fedi.tips/how-to-use-groups-on-the-fediverse/

Det kanske vore en lösning för memes?

Håller med, men det finns en fördel i att slippa ringa upp varandra. Iaf om man bara pratar tvåvägsradio. Började drömma om man skulle kunna sätta upp en LoRa hub, omkopplare via framtida trygghetspunkter i byn. Att ha en LoRa server där t.ex. Wikipedia och kanske viktigt material från Archive och vetenskapliga publikationer finns sparade. Det skulle ju inte kosta så mycket att upprätthålla backuparkiv av data på sikt. Och att dessa också kan användas för mobilnätsoberoende kommunikation.

Det hade varit jättekul att ha någon liten cellgrupp för beredskap som övar på detta, jag har blivit inbjuden till ett sammanhang jag hoppas ska resultera i en sådan. Och federera med cellgrupper på andra ställen. Jag gillar ju det här gränslandet mellan de välkomnande ryggarna och opsec ;)