Johannes Anyurus uppmärksammade artiklar i Aftonbladet Kultur om att finna ett gemensamt språk som behandlar folkmordet i Gaza.

Se även:

Johannes Anyuru: Vi talade om vädret och inte om Gazas döda barn (del I)

Johannes Anyuru: Folkmordets andra sommar har kommit (del II)

Johannes Anyuru: Redan som barn såg jag filmhjältar skjuta araber (del III)

"Om ert språk inte kunde se folkmordet komma, och inte medan folkmordet pågår kan benämna folkmordet korrekt, då talar ni ett språk som är dött", säger palestinsk-amerikanska poeten Fady Joudah. Det pågår ett livesänt folkmord som västvärldens regeringar inte klarar av att fördöma. Alla ser, men med vårt döda språk kan vi inte tala med varandra om det. Inte ens vänstern kan tala längre. Författaren Johannes Anyuru gästar podden och pratar om motståndets möjligheter, inom och utanför språket. Hans artikelserie i Aftonbladet kultur om folkmordet i Gaza är ett sista försök att finna ett gemensamt språk.

Inga breaking changes. Verkar även lite rappare i responstiden efter omstarten.

De alternativa undergroundkulturerna inom vänstern från sextiotalet och framåt var innovativa i att experimentera med kommunikationsformer, detourneringar, kommunikationsgerilla, pranks, taktisk media/mediaaktivism, gräsrotspress, piratradios, öppna kollektiva identiteter, communities och så vidare. Internets struktur som ett distribuerat nätverk passade de distribuerade sociala rörelserna och subkulturella undergroundmiljöerna, som ofta blev pionjärer i den tekniska utvecklingen. Men sociala proteströrelser har inte bara förändrat kommunikationsformerna – vi måste också se hur ”nätvaron”, som Christoffer Kullenberg i pamfletten ”Det nätpolitiska manifestet” kallar den särskilda existensen där nätet kommit att spela en allt större roll i våra sociala gemensamma liv, också har förändrat de sociala protesterna.

Från nätpirater till partisaner som utmanar techoligarkin. Fredrik Edin och Peter Sunde berättar om aktivism som utmanar techkapitalet inom och bortom nätet. Medieaktivism och hacklabs, den fria fildelningen med Piratbyrån och The Pirate Bay, läckorna med Wikileaks, Anonymous och Telecomix stöd till revolterna under arabiska våren. Hur ser angreppen på den immateriella egendomen, skapandet av gemensamma utrymmen och en självägd egen techstruktur ut idag? Hur tar vi kontrollen över vår egen data?

Liten genomgång av skivomslag.

I en framtida auktoritär värld kommer fria medier inte behöva förbjudas – varför göra det när man kan äga algoritmerna?

På sätt och vis är kanske enfrågepartiet Piratpartiet Sveriges mest socialistiska. Inget annat parti har nämligen på samma konkreta sätt utmanat kring vem som äger produktionsmedlen – åtminstone inte i den digitala världen.

Verkar mest vara buggfixar i denna release.

Robert sits down with Noah Shachtman to discuss the life and times of Peter Thiel, the demon investor of Silicon Valley and would-be assassin of democracy.

AI-sammanfattning:

Donald Trump använder podcasts och sociala medier för att nå unga män direkt, utan att behöva gå via traditionella medier. Han framträder i avslappnade format som Joe Rogans podcast och streamingplattformar som Kick, vilket är en del av hans strategi att nå nya väljare. Detta står i kontrast till Demokraternas traditionella kampanjer. Trumps direktkommunikation påminner om tidigare ledare som använde ny teknik för att undvika kritisk granskning, en trend som även syns i svensk politik.

Utdrag:

Det är genom podcasts och streamade intervjuer man når osäkra förstagångsväljare. Donald Trump tog hjälp av sin yngsta son, 18-åriga Barron Trump. Han fick uppgiften att utforma kampanjen som skulle nå unga manliga väljare. Det var genom sonens kontakter som Trumps intervju hos Joe Rogan kom till stånd. Sonen såg till att Trump medverkade på streamingplattformar som Kick, med kända gameare som Adin Ross, vilket nådde en stor ung publik. Nu har bro right blivit ett begrepp för denna unga grabbhöger på nätet.

Teknikmiljardärer från Silicon Valley, som Michael Moritz, Elon Musk och Peter Thiel, försöker öka sitt politiska inflytande i USA genom omfattande donationer, propaganda och visioner om framtida samhällen.

Elon må vara det pråligaste exemplet men han är långt ifrån den enda i Silicon Valley som söker ett republikanskt styre efter valet. I ”Paypalmaffian”, den grupp av män som grundade eller arbetade på betaltjänsten Paypal och som sedermera har startat företag som Palantir, Linkedin, Tesla och YouTube, ingår även David Sacks, en något mindre fisk. Likt Musk är han från Sydafrika, och sade sig till alldeles nyligen avsky Trump. Nu försöker han profilera sig som konservativ storspelare och tycks ingå i Trumps inre krets. Och så Peter Thiel, it-världens grå eminens, vars inflytande inte går att överskatta. Genom sina generösa stipendier har han allierade överallt, han är både rik och resultatinriktad. Han välter tidningar, grundar hemliga sällskap men lyckas ändå hålla sig något så när i bakgrunden.

Donald Trump har återigen valts till president i USA. Men vad kommer att förändras? Outsidern som kringgick republikanska partiapparaten 2016 och lyftes av MAGA-rörelsen har nu bildat en regering med techmiljardärer och riskkapitalister i ryggen. Vilka föreställningar har Silicon Valleys nyreaktionära ”counter-elit” tagit med in i Vita Huset? Med Tomas Hemstad som gäst från San Francisco diskuterar vi vilka möjligheter det finns för vänstern att kliva fram och utmana både Demokraternas centrism och Trumps techbros.

Aggregatet är nu uppgraderat till senaste versionen. Blev lite nedtid, men även ett bra tillfälle att testa så att backupen av databasen fungerade.

Det kan bli nedtid för underhåll från 11.10 idag.

Ropen hörs oftare från högern. Inbördeskriget bryter snart ut. Det är oundvikligt. Samhällskontraktet är brutet. Samtidigt har vänstern glömt inbördeskriget - och därmed även glömt revolutionen. Därmed osynliggör vi det våld som finns inbyggd i kapitalismen. Med Björn Nordh går vi igenom teorierna om inbördeskriget, från Carl Schmitt, Hannah Arendt och Hans Magnus Enzensberger över till Maurizio Lazzarato och Tiqqun. Är samhället lika kännetecknat av ett inbördes krig som en inbördes hjälp?

Jag försöker förstå den nuvarande situationen utifrån de kapitalistiska politiska tänkarnas synvinkel. Utifrån deras känsla av kris när de förlorar tillgången till billig energi, billig arbetskraft, och samma sak med mat och råvaror. Jag tror att de kapitalistiska tänkarna i USA ser det på samma sätt som Putin, att peak oil och grön omställning innebär slutet för dem. Att “vi måste säkra vår plats i världssystemet.” Efter invasionen av Ukraina har den synen spritt sig överallt.

Tyvärr tolkas kriget i Ukraina utifrån geopolitiska läger, som att “Ryssland står emot NATO-imperialismen”, eller tvärtom. Vilket ni förstås märker av tydligt i Sverige. En utbredd tolkning är att det finns en global demokratisk tendens och en civiliserad världsordning, som visserligen är kapitalistisk men åtminstone medger vissa friheter, medan Putin står för en sorts fascism eller protofascism. Det måste vi bryta med, för om målsättningen är emancipatorisk politik så är det slut med oss då. Jag tänker att om vänstern mådde dåligt förut så har den avlidit nu. På subjektiv nivå har den massakrerats, i Tyskland, i Sverige…

Det krigiska och militaristiska gensvaret från EU på den ryska invasionen av Ukraina har förstört allt hopp om en reformistisk inriktning på den massiva finansiella och skattemässiga satsning som EU-planerna innebär. Dessförinnan såg vi också en process där federalisering av skattepolitik, ekonomi, försvar och diplomati – vilket inte ändrar hur makten över finanser och företag är fördelad utan bara handlar om samordning genom kommissionen – stötte på centrifugala och uppslitande krafter som utlöstes av den levnadsomkostnadskris som väntar efter de amerikanska och europeiska centralbankernas räntehöjningar. Vi måste förstå inrättandet av krigsregimen som en attack från oligarkierna. Den syftar till att göra slut på varje chans till socialistisk inriktning på återhämtningen efter pandemin eller klimatomställningen.

Vad händer med våra samhällen när krigshot och försvarssatsningar allt mer kommer att prägla dem? Med Viktor från Brand tar detta avsnitt sig an kapitalismens och nyliberalismens relation till kriget. Vad finns det för möjlighet för en ny internationalism och fredsrörelse när den globala krigsregimen bereder ut sig och underordnar hela vår tillvaro. Kan vi alla bli desertörer?

– Det som överskuggar allt är att rättsväsendet, inte bara i Europa utan i hela världen, måste få tillgång till krypterad information. Det är extremt viktigt för vi måste få tillgång till gängens kommunikation. Det är en ödesfråga.

– Det kan inte vara så att de erbjuder lösningar så att rättsväsendet inte kommer åt informationen, och i vissa bolag inte ens de själva.

Låter likt Chat Control.