Hi everyone,

My partner and I (couple, early 40s) are considering emigrating from the Netherlands to Northern Sweden, specifically the Luleå/Kalix area. We want to get a reality check from locals and expats on whether our plan is actually feasible, particularly regarding employment.

Our Profile:

• Me (43, M): Senior Full-Stack Developer (Java/Kotlin/TypeScript), Bachelor's degree in Computer Science. ~20+ years of experience. Looking for remote work for a Dutch/EU company or local opportunities in Luleå.
• Partner (40, F): Speech therapist (Logopedist), Master's degree in Speech Therapy and Master's in Linguistics (Language Sciences). Needs to find work in Sweden; open to learning Swedish but currently speaks Dutch/English/German.
• Financials: We plan to buy a house outright with cash. No mortgage needed.
• Assets: Two cats to relocate.

The Main Question: We are realistic about the challenges (climate, darkness, integration), but we need honest feedback on the job market:

1. IT Sector: How viable is it for a senior Java/Kotlin backend dev to find work in Luleå specifically? Is the local market big enough, or is remote work for a company outside Norrbotten the only realistic option?
2. Speech Therapy: What are the actual hurdles for a foreign-trained speech therapist? Is demand high enough to justify the move, and how strict is the licensing process for EU-trained professionals? Her dual master's degrees (Speech Therapy + Linguistics) may help with recognition.
3. Integration: How hard is it to integrate socially and professionally if we don't speak fluent Swedish yet?

We have the financial buffer to buy a home immediately, which removes housing stress, but we need to know if we can sustain an income there without relying solely on remote contracts.

Any brutal honesty or specific advice on the job hunt in Norrbotten would be appreciated. Thanks!

L klarade spärren, och vänstersidan blir beroende av C.

Personligen hade jag nog inte kunnat tänka mig ett sämre resultat

Som milennial kommer jag ihåg att förr i tiden (90-00) släpptes spel med Svenskt röstskådespel, detta har dock försvunnit med tiden känns det som.

Någon här som vet något som släppts efter 2010 som har "ikoniskt" röstskådespel på Svenska?

Det har varit mycket snack om att det behövs postas mer på lemmy så jag tar en kult klassiker.

Tror ni att direktdemokrati skulle kunna injicera lite bondförnuft i hur landet styrs? Eller är folket dummare än de politiska broilers som styr idag?

Idag så har vi en politikerklass som alla tjänar mer eller mindre samma nyliberala och globalistiska agenda. I många frågor skiljer sig såklart partierna åt, men i det stora hela så driver de alla samhällsutvecklingen åt samma håll. Riktiga socialister och konservativa lyser med sin frånvaro i riksdagen, och vi rör oss obönhörligen mot en framtid utan hopp om jobb, bostad, rättigheter och ens avkomma.

Samhället förtvinar långsamt under elitens envälde. Upp till kamp!

Dear penthouse etc.

Politiker pratar gärna om hur mycket mer pengar medelklassen får i fickan av skattesänkningar, men statistiken visar att detta inte stämmer. Tittar man på balansen mellan inbetalad skatt och utbetalade ersättningar ser man att medelklassen tappat mest under 2000-talet, skriver Niklas Altermark och Anton Svensson, forskare vid Lunds universitet.

… Skattesänkningarna har framför allt finansierats av neddragningar inom socialförsäkringarna. Borgerliga politikers främsta argument för den här politiken har varit att den minskar utanförskapet.

… Att såväl låg- som medelinkomsttagare tjänar på skatte- och välfärdspolitiken är själva kärnan i den svenska välfärdsmodellen. Den är inte bara riktad mot de fattigaste, utan ger också medel- och höginkomsttagare ett skydd vid sjukdom, arbetslöshet, ålderdom och småbarnsår.

… Slutsatsen är tydlig: skattesänkningar på den offentliga välfärdens bekostnad har bidragit till minskat offentligt stöd till just den grupp som lockades med löften om lägre skatt. Det är helt enkelt inte i medelinkomsttagarens intresse att fortsätta marschen mot lägre skatter och en avvecklad generell välfärd. Även medelklassen tjänar på starka, gemensamma trygghetssystem.

Herregud vilken serielallare. Ett litet barn som aldrig lärde sig emotionell reglering.

Diskutera gärna om initiativet och skriv under om ni känner för det. Det är långt kvar men öppnade för bara två dagar sedan.

Throwaway-konto och låååång text. TLDR i slutet

Jag börjar närma mig 50-årsåldern och skilde mig för ungefär 4 år sedan. Jag och min ex-fru hade då varit gifta i 12 år och tillsammans i 18 år. Vi har två barn, varav en är 16 och den andra 12.

Vi hade en ganska bra start på vårt förhållande, men när vi fick barn så blev hon väldigt annorlunda. Förutom att bli otroligt... "stram" så började hon vara elak mot våra husdjur (låste ut katten i -20 grader så hon höll på att dö exempelvis).

Hon blev kontrollerande mot mig och isolerade mig från mina vänner etc. Exempelvis så kunde hon föreslå att jag skulle vara med mina vänner och när jag "bokade" tid för detta i kalendern var hon väldigt positiv för att sedan bestämma med sina vänner samma tid och vägra vara hemma så att jag var tvungen att ta hand om barnen.

De tillfällen jag lyckades vara iväg med vänner så blev det väldigt obehagligt när jag kom hem på kvällen. Då kunde hon vara väldigt nedsliten och arg. Barnen kanske inte hade fått ordentlig mat och hon gav mig "the silent treatment".

Ifall jag skulle iväg någonstans, till exempel på tjänsteresa, så hände det att hon blev "allvarligt" sjuk. I vissa fall ringde hon till och med ambulans medan jag var borta. På akuten hittad de inget fel på henne.

Under c:a 7 år drev hon eget företag då jag försörjde henne helt och stod för firmabil. Under denna tid hade hon ingen lön alls.

I och med att det var mycket resor för henne så var det jag som tog hand om barnen. Dels hämtning och lämning på skola och dagis, hushåll och ekonomi samt allt annat man kan tänka sig.

Hennes standardgrej var att lägga sig vid kl 20 ungefär och låta mig ta hand om tandborstning och nattning. När barnen var sjuka satt jag alltid uppe med dem eftersom att "mamma behöver sova".

Under hela denna tid så hade jag ett ganska högpresterande anställning som VD på ett mellanstort företag.

Jag var otroligt trött, men ville få allt att funka. Jag beskriver hennes karaktär så att ni ska förstå lite hur vårt förhållande fungerade.

Hon hotade ofta om skilsmässa och till slut när jag var tillräckligt stark sade jag ja. Det är det bästa beslutet jag gjort i mitt liv. Hon var nog inte riktigt beredd på att jag skulle syna henne.

Som ni säkert förstår så är jag fullt kapabel till att ta hand om mig själv och mina barn, men vid skilsmässan så började de obehagliga meddelandena hon skickade mig.

Det handlade väldigt ofta om hur dålig jag var på att ta hand om barnen etc. Jag tog kontakt med en terapeut för att få lite vägledning om hur jag skulle göra med hennes meddelanden. Terapeuten läste meddelanden och sade att jag borde ta strikt avstånd från min ex-fru eftersom hon "verkar vara en allvarligt sjuk människa."

Under denna tid hade jag träffat en underbar ny tjej. Detta var helt öppet och barnen kände till denna tjej och hade träffat henne ett flertal tillfällen och de trivdes bra tillsammans.

Ex-frun krävde dock att min nya tjej skulle gömma sig på toaletten och att vi skulle gömma hennes saker (skor, kläder och tandborste etc) om barnen kom på besök till mig på mammaveckan. Naturligtvis sade jag strikt nej till detta.

Ex-frun bokade då en tid på familjerätten p.g.a hur dåligt hon tycker att jag kommunicerar och hur dåligt jag tar hand om barnen. Där fick hon dock ordentligt på nöten och ombads att sluta skicka meddelanden till mig. En plan lades upp där vi endast diskuterar barnen, att hon ska sluta med obehagliga meddelanden och att vi endast mailar en avstämning efter varje vecka med barnen. Soc-tanten berättade att många kvinnor har otroligt svårt att förstå att de är skilda och att detta är ganska normalt. Alltså, att ex-frun försöker kontrollera ex-mannen och hans relationer till andra.

Saker lugnade ner sig, men hon är fortfarande väldigt otäck i sin ton och är väldigt arg mot mig.

Nu till det riktiga problemet....

Jag är gift sedan ungefär ett år tillbaka och min ex-fru har nu börjat ta kontakt med min nuvarande fru. Hon messar ofta och vill fika med henne och vill att de ska prata. Ex-frun säger att hon är orolig för min fru och hennes son. Min fru säger alltid nej tack och lämnar en hel del meddelanden på oläst.

Ex-frun har också föreslagit att min fru och hennes son ska följa med på resor så att de ska få komma bort en stund.

Min ex-fru har en förtroendetjänst inom en myndighet där man har daglig kontakt med klienter som har olika typer av problem och hon skriver att hon är tränad för att ha sådana här samtal och och kan hjälpa min nuvarande fru. Vi vet inte vad exakt hon vill hjälpa till med. Det enda vi kan komma på är att hon tycker att jag är hemsk och farlig på något sätt (men mina barn bor ju här 50% av tiden, så så farlig kan jag ju inte vara), eller att hon vill hjälpa min fru på något sätt för att hon kommer från ett annat land.

Varken jag eller min fru vill vara otrevliga. Dels för att vi inte är otrevliga, dels för att det är mina barns mamma samt dels för att vi är osäkra på hur hon hanterar att vi sätter ner foten. Kommer det bli repressalier? Kommer hon att koka våra katter?

Min fru vill inte skriva något till min ex-fru för att hon tycker att det är rätt obekvämt. Hon vill inte riktigt att jag ska skriva något till ex-frun heller eftersom att det då skulle sända en signal om att "ja, jo han är kontrollerande" typ.

Vad i helvete ska vi göra för att få det att sluta?

TLDR: Otäck ex-fru har börjat kontakta ny fru ganska ofta för att fika och prata om något samt är orolig för min nya fru och hennes son. Ska vi sätta ner foten eller bara låta henne vara. Min fru har sagt nej tack säkert 15 gånger, men ex.frun fortsätter.

Över 280 organisationer och 50000 deltagare gick i demonstrationen.

Jag står just nu i kön för att gå på bussarna till malmslätt.

Det är packat med folk här...

De har satt in massor med bussar, men jag har en fundering, de verkar inte tillåta ståplatser i bussarna, varför?

Man tappar 40-60% kapacitet per buss på detta...

Tågförseningar och dåligt underhållna tåg kostar samhället miljarder. De enda som tjänar på det är ett fåtal altieägare, alla andra får betala. Det är uppenbart illa att det är såhär och relativt enkelt att lösa.

Själv har jag typ gett up. I riksdagen sitter 7 sorters fascister och Centerpariet 🤢

Andra alternativ som Piratpartiet, Örebropartiet, Medborgerlig Samling och Alternativ för Sverige har alla dealbreakers för mig.

Finns det alternativ för någon som är center/vänster, inte gillar Putin och vill avveckla feminismens järngrepp om staten?

Typ MED fast utan radikal ekonomisk högerpolitik?

Testosteronbristen verkar härja i Sverige. Fingrar pekas bland annat mot livsstil och hormonstörande mikroplaster.

Vården i Stockholm har riktlinjer mot att ta prover för att mäta testosteronvärden, eftersom att det anses att män är för intresserade av dem.

Tankar om testosteron?

Självklart insisterar de att inget kommer förändras, men vad tror ni?

Personligen är jag av åsikten att inget kommer troligtvis ändras över natten, men på lite längre sikt är jag tveksam till att "Bahnhof" kommer fortsätta stå upp för oss kunder på samma sätt. Ifall Telenor har en överenskommelse med Upphovsmaffian (Bahnhofs namn, inte mitt) känns det osannolikt att de kommer tillåta ett dotterbolag sätta sig på tvären allt för mycket. Så vitt jag vet har även Bahnhof låtit bli att logga kunders trafik mer än det minimum som lagen kräver, för att inte hjälpa till med massövervakning, och jag skulle inte ta för givet att det kommer fortsätta så i all evighet med Telenor bakom spakarna.

Nu föreslår kommissionen mildare krav på företagen inom utsläppshandeln. Från 2031 ska utsläppen minskas med 3,7 procent per år, istället för tidigare 4,4 procent. Från 2036 blir kravet bara 1,7 procent per år.

Sverige är emot ändringen då bland annat stålindustrin har satsat mycket pengar på stålproduktion med mindre CO2 utsläpp. Sedan riskerar det att leda till hårdare krav på transporter och skogen, vilket är negativt för Sverige.

Ber om ursäkt för låst artikel.

Har ni ändrat era resvanor under sommaren? Åker ni hellre till södra Europa på hösten/våren än under sommaren?